whytheface

Betyg: 9.8/10

“…detta måste ses för att man ska kunna tro på’t…”

Den gamla Sci-Fi serien Battlestar Galactica skapades av den amerikanska TV-mogulen Glen A. Larson under slutet av 70-talet. Hollywood producerade vid denna tid science fiction i drivor för att kunna casha in på den extremt lukrativa Star Wars hysterin. Serien skulle vara ett mysigt rymdäventyr för hela famlijen, där hjältarna (männen) stred med laservapen mot stygga robotar för att rädda mänskligheten, gärna med en vacker kvinna vid sin sida. Det var konservativt, o-orginellt och extremt fjantigt. År 2004 sändes det första avsnittet av "remaken" skapad av manusförfattaren Ronald D. Moore som skulle fortsätta i fem år och bli till en av de bästa tv-serierna någonsin.

"The Cylons were created by man. They rebelled. They evolved. They look - and feel - human. Some are programmed to believe they are human. There are many copies. And they have a plan."

Ja där har ni det. Alltså, en robotras skapad av människan har utvecklats till att se ut som vanliga människor. De gör en revolt mot sina skapare och utrotar 15 miljarder människor. Kvar av mänskligheten är 50 000 personer som nu är på flykt från cylonerna. I hopp om att hitta ett nytt hem så styr dem kosan mot den mytomspunna planeten “Jorden”.

I Ronald D. Moore versionen är det mysiga rymdäventyret utbytt mot en mörk sofistikerad dystopi där karaktärerna är mångbottnade, problemen är relevanta och de "goda" inte alltid är några helgon. Som ett praktexempel gör Moore i sin version om den manliga hjälten "Starbuck" till en hårdnackad, supande och sexuellt lösaktig(!) kvinna(! x2). Som om att detta inte var nog för att få hardcore Star Trek fans att fnysa och byta kanal så finns det heller inga: rymdvarelser, laservapen, teknikbabbel eller färggranna “jumpsuits” i Battlestar Galactica. Vad som finns är en kompromislös Sci-Fi serie som fokuserar på moraliska, filosofiska, politiska och metafysiska frågor. Allt detta gör Battlestar Galactica samtidigt som man levererar en actionpumpad rymdepos i en klass som får George Lucas Star Wars filmer (post 1983) att se ut som om dem regisserades av Uwe Boll.

För visst finns det en hel del action i Battlestar Galactica och minst lika många chokerande twistar som i t.ex. Lost men detta är i första hand en dramaserie. Fokus ligger hela tiden hur dessa 50 000 människor försöker hålla kvar vid demokrati och sina moraliska värderingar samtidigt som man kämpar för sin överlevnad. Det är ingen överdrift att säga att Battlestar Galactica kan vara den mest politiska TV-serien som någonsin gjorts. Teman som rasism, religion, abort, imperialism, terrorism, facism, kommunism mm. hanteras i handlingen med storslagna resultat utan att någonsin bli för predikerande eller ensidigt. Kanske det mest revolutionerande är att dem sk. ”goda” i serien faktiskt kan vara dem som man ibland tycker ha fel i sitt handlande. Detta gör att varje konflik blir mer tankvärd och djupare än jag någonsin sett i en TV-serie.

Eftersom Battlestar fokuserar mycket på karaktärerna och drama så har man självklart sett till att skaffa sig duktiga skådespelare. Oskarsnominerade Edward James Olmos (Admiral William Adama) och Mary McDonnell (President Laura Roslin) är dem enda kända namnen i serien och båda två storspelar hela serien igenom (Att Mary Mcdonnel inte vann en Emmy för sin roll är makalöst). Även bland de mindre kända skådissarna är klassen väldigt hög. Katee Sackhoff i rollen som Starbuck är lysande (räkna med att se mer av henne, bl.a. i nya säsongen 24) och James Callis som den fega skurken Gaius Baltar är tragisk och galet rolig på samma gång. Över fyra säsonger håller skådespeleriet i varje avsnitt, vilket är ännu mer beundransvärt med tanke på att detta är en serie med över 20 stycken återkommande och utvecklade biroller.

Man kan tala i timmar om hur bra det “dokumentär-skakiga” kameraarbetet, och den fantastiska musiken är men för att jag inte ska bli alltför utdragen så säger jag bara: det är löjligt jävla bra. Låt er inte luras av titeln “Battlestar Galactica”, det här är ingen Stargate- eller Star Trek klon. Man kan säga att precis som Lost lurade “dramatittare” att se på Sci-Fi, så lurar Battlestar Galactica i sin tur “Sci Fi-tittare” att se på drama. Kort sagt så är Battlestar en Sci-Fi serie även för folk som inte gillar Sci-Fi. Det blir inte riktigt en tia i betyg eftersom det faktiskt gjordes ett fåtal halvkassa avsnitt under seriens fyra säsonger, men som helhet är denna serie inget annat än ett TV-underverk. Nämn en annan TV-serie vars skapare och skådespelare bjudits in för att diskutera samhällspolitiska frågor i FN (Sök på YouTube om ni inte tror mig). Nä just det...

Köp/Hyr/Stjäl från Internet, detta måste ses för att man ska kunna tro på’t.

/Johan W