whytheface

Betyg: 4.0

...100 procentigt inspirerat av serietidningar och gammaldags skräck...



I en och samma stad någonstans i USA under Halloween får vi berättelsen om fyra skrämmande händelser. Fyra historier om människor som straffas för att de på ett eller annat sätt brutit mot halloween traditionerna. 1# Du skall icke släcka halloween lyktor. 2# Du skall icke stjäla halloween godis. 3# Du skall icke neka någon godis.

Trick ’r’ Treat inleds med en kort svart-vit informationsfilm om Halloween som sedan plötsligt löses upp och övergår till filmens huvudstory. Det är snygga och stilfulla scener som känns påkostade redan från första öppningsakten, som för övrigt handlar om ett ungt kärlekspar där kvinnan öppet säger sig hata halloween.

Efter en blodig inledning övergår filmen till de fyra aningen längre historierna. Först ut är historien om skolrektorn Mr. Wilkins (Dylan Baker; Spider-Man-triologin) som mördar den lilla knubbiga pojken Charlie (Brett Kelly; Bad Santa… ja, den keffa men ack så roliga ungen med krullet) . Därefter sätts Mr. Wilkins i en knepig ”svensk buskis”-situation, där han försöker gömma kroppen samtidigt som hans son gapar från fönstret och grannen muttrar från andra sidan staket.

Skräckhistoria nr#2 handlar om ett gäng ungar som samlar ihop ett större antal halloween -lyktor för att sedan genomföra en liten skräckceremoni. Järngänget består av en bitchig tjej utklädd till ängel (ironiiii), en liten tönt som inte vill nått illa men i slutändan ändå får ta konsekvenser för resten av gruppens handlingar, en modellkille som verkar snäll men spelar så överdjävulskt dåligt att man som tittare kommer att gurglar spyor från och med första tillfället han pladdrar med sin typiskt amerikanska frånvarande röst (en sådan där med frågetecken i varje mening) med rejäla doser självgodhet. Dessa tre, nej vänta! Det finns en fjärde unge men hon är svart och hennes tilldelade roll har därför ingen karaktär överhuvudtaget i denna väldigt vita filmvärld. Dessa fyra kids möter längs vägen upp ett så kallat ”freak” och tillsammans beger sig det nya gänget ut på äventyr till den dimmiga sjön där åtta mentalt sjuka barn givetvis drunknat några år tidigare. Historien om de åtta barnen och deras öde som berättas av ”the bitch”, bryter hastigt den mörka filmmiljön och målas istället med varma färger och härligt solljus. Denna 4-minuters långa historia är något av det bisarraste och delvis bästa som Trick ’r’ Treat bjuder på.

   

Skräckhistoria nr#3 är invävd i filmen och dyker upp allteftersom. I denna historia, som handlar om några festsugna tjejer i 25-års ålder på jakt efter festsugna killar, ser vi True Blood -stjärnan Anna ”Gluggen” Paquin utklädd till rödluvan som desperat försöker hitta ”denna där” med hjälp av hennes manshungriga vänner. Deras kväll slutar i rena rama Perfume: The Story Of A Murderer –orgie som tyvärr är en ganska löjlig scen. Däremot ett bra låtval som inkluderar Marilyn Manson blir ett plus i kanten.

Hela den här filmen vävs tillslut ihop med en sista 20 minuters historia om en gammal man som får besök av Trick ’r’ Treat ikonen Sam. Jag har inte berättat det här för er, men Sam är ett litet busfrö som gång på gång dyker upp i filmen på alla möjliga olika sorters ställen och tidsperioder. I Trick ’r’ Treat symboliserar Sam Halloween likt Tomten symboliserar julen. Hur som helst, den gamla mannen som heter Mr. Kreeg och spelas av Brian Cox (The Bourne Identity, Zodiac) våldgästas av Sam och uppgörelsen ”grinig gubbe” VS. "creepy kid” kan börja.

När ett hopkok av rysarnoveller har kommit till sitt slut känner jag mig varken skrämd, uppjagad eller chockad. Manuset är förmodligen huvudorsaken till filmens låga nivå. Med ett förutsägbart schema och kladdiga klyschor känns Trick ’r’ Treat tunn och ointressant. Charmigt är ändå filmens stil som är 100 procentigt inspirerat av serietidningar och gammaldags skräck. Michael Dougherty, filmens skapare, har gjort ett bra jobb med att visualisera sitt eget skitmanus och ett gott råd är därför att fortsätta filma men sluta skriva.


Om ni gillar Trick 'r' Treat bör ni även se:
Nightmares & Dreamscapes: From The Stories Of Stephen King (2006)

/Emil A